Sexi va? Haha jag blundade så jag fick painta mina ögon. Det jag är sentimental över är mitt svarta hår.
Det var ju jättefint. Skit också. Nu har jag gått runt med en gul tofs på skallen och vet inte vart jag ska ta det nu. Mina spröda strån är inne på sista skriket och jag vågar i bästa fall lägga i en toning. Färdigblekt är det iaf. Help?

Här är några fler bilder från vår härliga dag

Fler med mörkt.








(ibland ser mitt lårfett ut som muskler)

(Igen)










































NU, orkar jag inte lägga in fler bilder. Ni får acceptera det jag besitter på den här gamla sketna datorn men jag tror det räcker för vad ni nu ska få hjälpa mig med.

Jag vill att du kära läsare hjälper mig bestämma, eller bestämma helt vad jag ska göra med håret. Mina egna argument är.



* Svart hår i kombo med blåa ögon (gärna när man är solbränd) är oftast en hit.

* Svarta extentions håller längre än det blekta blonda, det är också lättare att dölja extentionsfästet.

* Jag passar i färger jag annars hatar till mitt blonda hår, som vitt eller andra ljusa färger som gör sig bättre till svart hår.

*Svart skulle egentligen vara lättast nu då jag har klippt och tappat mycket av mitt egna. Mörkt är fylligare än ljus färg.

*Svart toning kan man slänga i när som helst för lite extra lyster medans man får räkna dagar mellan blekningarna pga slitaget. Därför kan man oftast känna sig som ett whitetrash veckorna innan blekning ( med utväxt)

*Jag slipper köpa silverschampoo och andra dyra hårprodukter för att minska gula toner i löshåret.

* Jag trivs som blondin


* Jag vaknar snyggare blond än med svart. (Hur jag ser ut när jag sover kommer jag aldrig ifrån)
 Eftersom jag är blondin (cendré) egentligen så har jag ljusa drag. Ögonfransar och bryn är nästan obefintliga och då kan jag känna mig rätt grå en dålig dag. Med blont hår har jag lite mer färg i ansiktet och behöver inte lägga grundmakeup jämt och ständigt. (om sanningen ska fram sminkar jag mig ytterst sällan). Men å andra sidan, om man tar sig en titt på bilderna, verkar jag spackla mer i blont...

* Jag får mer uppmärksamhet. (något jag skiter fullständigt i för det får jag i båda färgerna. Men jag hade fler argument för det svarta och måste jämna till det)

* Jag kan hoppa runt i pyamas och flätor och är ganska söt med en lättare sminkning eller ingen alls. Som Ida i Emil i Lönnerberga(inte på ett barnperverst sätt men så ni förstår vad jag menar). Svart hår är man skrikig i hela tiden. Råare? Metaljävlar.

* Jag känner mig mer sensuell i blont hår (eller, det beror på omständigheterna iofs)
Men jag kan göra lite vad jag vill med mitt utseende, ombytligt när det gäller stilar och form.
Svart är att måla in sig i ett hörn lite, eller så har jag inte haft det tillräckligt länge.

*Jag är blond nu och färgar jag svart har jag förlorat hälften av mitt hår och en massa pengar för ingenting. Eller?