Numera vill vi helst inte att hundarna sover i sängen. Dels tar dom, tro det eller ej, extremt mycket plats. Jag får förbannat ont i ryggen av att inte kunna sträcka på mig, eller för att Nisse legat med sina 15kg fett och kärlek över mina ben. Eller så trampar dom helt enkelt runt över oss utan den minsta tanke på att dom faktiskt inte är byggda av bommul och luft. När jag och Johan hånglas tränger Leo in sitt lilla feta huvud mellan våra ansikten och vill vara med. Och det känns ju inte helt okej?

Nu ska dom iaf sova på varsitt eller gemene place i sovrummet. Dom har ett extremt lyxigt överkast på golvet tex. Kuddar finns det alltid också. Eftersom Leo tror att han och jag är ett gift gammalt par så vill han verkligen ligga nära mig, med uppsyn över mitt hånglande med älskaren Johan. Så han har fått en korg, som ligger i en annan korg brevid min sida av sängen. Han är alltså i samma höjd som mitt face. Men jag har upptäckt en grej som jag har förevigat ikväll





Bevis 1'








Den här bilden säger allt, (ungefär här har jag själv inte somnat än) 
Han chillar eller vaD SKA VI KALLA DET LEO? LURAS KANSKE?







Bevis 2






Låt inte den här trötta blicken lura er. Det är bara blixten.
Här har jag vanligtvis somnat, men han försäkrar sig om det innan genom att SMYGA.
Ni läste rätt. Den här luriga jäveln sitter och drar huvudet fram och tillbaka och sneglar efter livstecken innan han gör sitt drag






Bevis 3








När kusten är klar och han tror att vi sover som små fromma lamm kryper han diskret under täcket





Bevis 4







Vänder...och gosar in sig intill mig.
Mission completed.

Efter allt besvär han gjort sig orkar man inte köra tillbaka honom heller. Min lilla skit.